Nyputsade kängsparkar

Denna salva kreverade ursprungligen på www.intagsservice.se. Bli medlem och läs den hårresande fortsättningen. Vill du utnyttja våra mäklare - besök www.boonus.se

Innan det är dags att byta ut Graningekängorna mot Foppatofflor passar mäklarbranschens svar på Laila Freivalds på att summera våren i en lista med mer eller mindre välförtjänta kängsparkar. I vanlig ordning friskriver Boonus sig från allt ansvar.

Finns det något skönare än att kunna säga "Vad var det jag sa?!"? Efter att ha uppdaterat sig (som det numera heter när man förkovrar sitt intellekt) om tillståndet i Mäklar-Sverige kan undertecknad konstatera att det är skönare än på mången dag. Inte sedan Fröföreningens konferensresa till Aalborg i slutet av 80-talet har det spruttit så mycket i mina känsliga nerver. Såpass att jag, för att bringa ordning i detta känslosvall ("All over the place"- som ett relativt färskt tillskott till vårt anrika och ursvenska kungahus så träffande uttryckte det (men så är han ju också, precis som jag, född i det så kallade gnällbältet)) måste tillgripa det populistiska knepet att upprätta listor. Som Aina Erlander sa när Tage var på gång: "Göbber och kärringar, huk er i bänkarna, för nu ladder ha om.":

Vårens Västgötaklimax

Det finns ett fenomen i svensk humorhistoria som kallas Västgötaklimax som går ut på att historien egentligen inte har någon poäng och avsaknaden av denna poäng blir just poängen, exempelvis: "Swedbank Franchise köper Svensk Fastighetsförmedling."

Vårens Don Quijote

Blocket slog till mot Hemnet och lanserade "3 dagar före" tillsammans med några av mina kära kollegor. Det hade varit bättre med "3 dagar efter" om man nu ville att Konkurrensverket skulle sätta käppar i hjulet för Anders Sundströms härskarteknik (apropå; när fan blir gammal ...).

Vårens bubblare

Lockpriset går mot en ny renässans. Så länge vi lever i en fri värld (apropå; härskartekniker) får vi också dras med marknadskrafterna. Korkarna har redan skjutits i de förnämare kvarteren runt Östermalmstorg. Nu väntar vi bara på att Stockholms Finest ska ställa sig först i tåget.

Vårens kovändning

Ännu en medalj på Blockets bringa. Från självsäljarens bäste vän till mäklarbranschens gullegris. Hatten av för sådana trollerinummer.

Vårens reklamfilm

Uppriktigt sagt är den från våren 2008 men vår som vår, och jag vill inte undanhålla er följande lilla pärla. Bra reklam är ju tidlös. Titta och njut, eller bli grön av avund.

Vårens "Tåget har gått"

Sorry Booli! Tappert kämpat men utan goda (läs; rika) vänner i det karga medialandskapet blir det svårt att överleva frostnätterna.  De 200 000 trogna besökarna (varav majoriteten påstås vara släkt) får var sitt eget API. (De berörda vet vad det betyder, ni andra behöver inte bry er.)

Vårens valfråga

Attefallshus - ja. Flyttskatt - nej! Tänk på alla stackars blivande pensionärer på Lidingö som av strikt ekonomiska skäl tvingas skramla omkring i sina palais i stället för att mysa i en ombonad tvåa i Bredäng. Eller tänk på alla förlorade affärsmöjligheter för mina väl unnade kollegor. Jag gråter krokodiltårar ....

Vårens sätta ner foten

"Det är inte okej att inte följa de krav som ställs och vi försvarar aldrig beteenden som är oförenliga med gällande regelverk." meddelar ett av våra förnämliga mäklarsamfund. Skönt för alla som tvekat därom att detta äntligen blev klarlagt.

Vårens medieskandal
Apropå mäklarsamfälligheter (vari undertecknad, för säkerhets skull, är passiv stödmedlem i samtliga), var det sorgligt att konstatera att Aktiv Mäklare blev Passiv Mäklare. I avsaknad av officiella förklaringar drar vi slutsatsen att redaktionen gått på föräldraledighet, att döma av det senaste numrets tema. Vi kan bara hoppas på att barnet snart sätts på dagis, saknaden är stor.

 Vårens Halleluljah Moment

Thåström får ursäkta men för dagens hipsters är Hemnet kickarnas kick. Heroin; blaha. Absint; blahä.
Hembränt med lingonsaft; de skrattar så de kiknar hela vägen till SoFo.  "Självbedrägeri är bra både dramatiskt och humormässigt, det är kul med folk som ljuger." säger reklamfilmernas regissör. Jag bara säger - den som sa't han va't.

Vårens glada förhoppning

I valfrihetens namn har vi begåvats med ytterligare en bostadssajt. Nu kan den som inte använder Hemnet som "näskaffe" och som tycker att alla bostadssajter som börjar på "bo" inte ger tillräckligt "snabba skor", punda ner sig på HittaHem, Firma Bonniers "surt sa räven"-reaktion på "the real deal". Till de lyckliga entrepenörerna tillägnar vi följande lilla melodi.

Vårens självinsikt

"Att smeka och slå med samma valkiga näve." - var min saliga mors levnadsregel och dög den till henne duger den också till mig. Om någon känner sig orättvist påhoppad är det med andra ord helt de rigueur att ge igen med samma mynt. Vi ses i gryningen ...

Därmed har vår notoriske glädjedödare avreagerat sig för denna gång och alla ni som inte drabbats kan dra en djup suck av lättnad. Med lite tur och några ivrigt hjälpande mäklarhänder "druttar" han kanske nerför ättestupan innan sommaren är över. Annars får ni också era fiskar varma vad det lider. Njut av lugnet - och sommaren - så länge det varar. Mot framtidens land på gummimadrasser!

Nyputsade kängsparkar.

Innan det är dags att byta ut Graningekängorna mot Foppatofflor passar mäklarbranschens svar på Laila Freivalds på att summera våren i en lista med mer eller mindre välförtjänta kängsparkar. I vanlig ordning friskriver Boonus sig från allt ansvar.

Finns det något skönare än att kunna säga "Vad var det jag sa?!"? Efter att ha uppdaterat sig (som det numera heter när man förkovrar sitt intellekt) om tillståndet i Mäklar-Sverige kan undertecknad konstatera att det är skönare än på mången dag. Inte sedan Fröföreningens konferensresa till Aalborg i slutet av 80-talet har det spruttit så mycket i mina känsliga nerver. Såpass att jag, för att bringa ordning i detta känslosvall ("All over the place"- som ett relativt färskt tillskott till vårt anrika och ursvenska kungahus så träffande uttryckte det (men så är han ju också, precis som jag, född i det så kallade gnällbältet)) måste tillgripa det populistiska knepet att upprätta listor. Som Aina Erlander sa när Tage var på gång: "Göbber och kärringar, huk er i bänkarna, för nu ladder ha om.":
Vårens Västgötaklimax

Det finns ett fenomen i svensk humorhistoria som kallas Västgötaklimax som går ut på att historien egentligen inte har någon poäng och avsaknaden av denna poäng blir just poängen, exempelvis: "Swedbank Franchise köper Svensk Fastighetsförmedling."

Vårens Don Quijote

Blocket slog till mot Hemnet och lanserade "3 dagar före" tillsammans med några av mina kära kollegor. Det hade varit bättre med "3 dagar efter" om man nu ville att Konkurrensverket skulle sätta käppar i hjulet för Anders Sundströms härskarteknik (apropå; när fan blir gammal ...).

Vårens bubblare

Lockpriset går mot en ny renässans. Så länge vi lever i en fri värld (apropå; härskartekniker) får vi också dras med marknadskrafterna. Korkarna har redan skjutits i de förnämare kvarteren runt Östermalmstorg. Nu väntar vi bara på att Stockholms Finest ska ställa sig först i tåget.

Vårens kovändning

Ännu en medalj på Blockets bringa. Från självsäljarens bäste vän till mäklarbranschens gullegris. Hatten av för sådana trollerinummer.

Vårens reklamfilm

Uppriktigt sagt är den från våren 2008 men vår som vår, och jag vill inte undanhålla er följande lilla pärla. Bra reklam är ju tidlös. Titta och njut, eller bli grön av avund.

Vårens "Tåget har gått"

Sorry Booli! Tappert kämpat men utan goda (läs; rika) vänner i det karga medialandskapet blir det svårt att överleva frostnätterna.  De 200 000 trogna besökarna (varav majoriteten påstås vara släkt) får var sitt eget API. (De berörda vet vad det betyder, ni andra behöver inte bry er.)

Vårens valfråga

Attefallshus - ja. Flyttskatt - nej! Tänk på alla stackars blivande pensionärer på Lidingö som av strikt ekonomiska skäl tvingas skramla omkring i sina palais i stället för att mysa i en ombonad tvåa i Bredäng. Eller tänk på alla förlorade affärsmöjligheter för mina väl unnade kollegor. Jag gråter krokodiltårar ....

Vårens sätta ner foten

"Det är inte okej att inte följa de krav som ställs och vi försvarar aldrig beteenden som är oförenliga med gällande regelverk." meddelar ett av våra förnämliga mäklarsamfund. Skönt för alla som tvekat därom att detta äntligen blev klarlagt.

Vårens medieskandal
Apropå mäklarsamfälligheter (vari undertecknad, för säkerhets skull, är passiv stödmedlem i samtliga), var det sorgligt att konstatera att Aktiv Mäklare blev Passiv Mäklare. I avsaknad av officiella förklaringar drar vi slutsatsen att redaktionen gått på föräldraledighet, att döma av det senaste numrets tema. Vi kan bara hoppas på att barnet snart sätts på dagis, saknaden är stor.

 Vårens Halleluljah Moment

Thåström får ursäkta men för dagens hipsters är Hemnet kickarnas kick. Heroin; blaha. Absint; blahä.
Hembränt med lingonsaft; de skrattar så de kiknar hela vägen till SoFo.  "Självbedrägeri är bra både dramatiskt och humormässigt, det är kul med folk som ljuger." säger reklamfilmernas regissör. Jag bara säger - den som sa't han va't.

Vårens glada förhoppning

I valfrihetens namn har vi begåvats med ytterligare en bostadssajt. Nu kan den som inte använder Hemnet som "näskaffe" och som tycker att alla bostadssajter som börjar på "bo" inte ger tillräckligt "snabba skor", punda ner sig på HittaHem, Firma Bonniers "surt sa räven"-reaktion på "the real deal". Till de lyckliga entrepenörerna tillägnar vi följande lilla melodi.

Vårens självinsikt

"Att smeka och slå med samma valkiga näve." - var min saliga mors levnadsregel och dög den till henne duger den också till mig. Om någon känner sig orättvist påhoppad är det med andra ord helt de rigueur att ge igen med samma mynt. Vi ses i gryningen ...

Därmed har vår notoriske glädjedödare avreagerat sig för denna gång och alla ni som inte drabbats kan dra en djup suck av lättnad. Med lite tur och några ivrigt hjälpande mäklarhänder "druttar" han kanske nerför ättestupan innan sommaren är över. Annars får ni också era fiskar varma vad det lider. Njut av lugnet - och sommaren - så länge det varar. Mot framtidens land på gummimadrasser!

- See more at: http://www.intagsservice.se/Visa-nyhet.aspx?ParentID=183&id=204#sthash.0OUeMqBC.dpuf

Pang i folkhemmet!

Denna salva kreverade ursprungligen på www.intagsservice.se. Bli medlem och läs den hårresande fortsättningen. Vill du utnyttja våra mäklare - besök www.boonus.se

Direkt efter lutfisken gick vår surkart till krönikör i idé för att övervintra objektstorkan. Nu har han kravlat ut, skakat lopporna ur pälsen och är redo att leverera salvor med sedvanlig fermitet. Läsare med fäbless för en viss storbank varnas.

En gång för inte så länge sedan vajade den svenska flaggan stolt över alla röda stugor, utsändandes signaler om folkhemmets trygga härd. Per Albin byggde det, IKEA möblerade det och Svensk Fastighetsförmedling sålde det. Med viss förtjänst ska tilläggas och det ska vi väl inte missunna dem. Vad salige Eric H Lundgren som både grundade SF 1937 och ritade den käcka logotypen skulle tycka om det stundande tvångsäktenskapet med Fastighetsbyrån kan vi aldrig säkert veta men undertecknad sätter låga odds på att han roterar som en torktumlare i sin grav. Detsamma skulle väl också Willy Svahn, Laurie Chapman & Co göra om det nu inte var för att de lever i högönskligt välmående (får man hoppas). Trots att närminnet sviker minns jag ”SFs lilla blå.” som om det var igår, en omdaning av den svenska mäklarkåren som fortfarande präglar branschen. Utan den hade vi alla fortfarande suttit tre trappor upp med portkod som höll kunderna på behörigt avstånd. Ville man sälja eller köpa fick man nådigt skrapa av leran från kängorna i portiken. Under förutsättning att inte Herr Mäklare inmundigade sin trerätterslunch med avec tillsamman med de andra herrarna i Odd Fellow-logen Sirius. Det var tider det, må jag lova.

Men nu vankas det andra bullar. Ryktet förmäler att de allra duktigaste SF-mäklarna kommer att erbjudas provanställning på Fastighetsbyrån medan övriga skickas på porten utan pardon. För mig låter det som att övriga och icke bankägda mäklarkedjor (hvilka utgöra majoriteten i vårt stolta men avlånga land) därmed kan vänta sig tillökning i sina hulda skaror. Vem vet, vi kanske kommer att få se helt nya mäklarkedjor dyka upp som fågel Fenix ur askan och det vore väl både en välsignelse och en ödets ironi. I stället för en konkurrent som man visste var man hade får Fastighetsbyrån ett okänt antal nya konkurrenter som varken är tyngda av historiens ok eller bankens naturlagar.  Halleluja säger vi alla som har blivit infösta i Swedbanks fasta famn mot vår vilja – Eja, att vi vore där!

Å andra sidan kanske Swedbank struntar blankt i vad som händer med de egna mäklarna, den vinst på ynka 20 miljoner som Fastighetsbyrån årligen levererar bleknar kanske vid anblicken av det möjliga kassaflödet från Hemnet.  Jag ser framför mig hur saliven rinner till hos alla kamrerer. Ni vet, den där typen som har ställföreträdande njutare av livet så att man inte behöver kladda ner sig själv. Och när den heliga priskossan ändå är slaktad, är det väl bara att höja priset och mjölka på – för att nu blanda metaforer lite som man vill. I stället för att nöja sig med att tvångsrekrytera Fastighetsbyråns kunder till banken kan de nu göra detsamma med alla mäklares kunder. Kan man inte vinna förtroende genom att vara bättre kan man väl helt enkelt göra en Putin (för att nämna en annan sorglig historia). En mer exemplarisk uppvisning i att smeka med den ena handen och slå med den andra har sällan skådats. Han har uppenbarligen läst på sin Machiavelli – precis som PJ. (För att inte nämna Stockholms Finest – men det tar vi en annan gång.)

Apropå Machiavelli, undras om det är bara undertecknad som slås av hur gamla socialister numera är kapitalets villiga lakejer; Anders Sundström är bankdirektör i Swedbank och mer behöver vi väl inte säga om det, Thomas Östros är VD för bankföreningen och smeker dem som han i sin ungdom kallade ”feta arsel”, och Per Nuder är rådgivare till de riskkapitalister som är fullt sysselsatta med att bortrationalisera den välfärd som hans föräldrar så mödosamt byggt upp. Bara för att ta några exempel. Vilka makter som Göran Persson för dagen tillbeder är svårt att hålla ordning på men vi kan vara säkra på att det är förenat med ett väl tilltaget apanage.  Är detta ett bevis på den gamla tesen att den som inte är röd som ung har inget hjärta och den som inte är blå som gammal har ingen hjärna – för att citera Winston med cigarren.  Eller så är det helt enkelt en naturlig motreaktion på att moderaterna kallar sig ”Sveriges nya arbetarparti.” ”Socialdemokraterna – Sverige behöver en rak höger.” Den bildekalen tar vi inget extra för.

Post Scriptum. Tacka vet jag Fröföreningens bank. Där har man fortfarande fötterna väl förankrade i den svenska myllan i stället för att leva i fablernas värld under eken. Densamme.

Den vår de svaga kallar höst.

Denna salva kreverade ursprungligen på www.intagsservice.se. Bli medlem och läs den hårresande fortsättningen. Vill du utnyttja våra mäklare - besök www.boonus.se

Likt astern blommar mäklarbranschens Grin-Olle ut när sommaren är slut. Inspirerad av Karlfeldt svävar han – som vanligt – ut i det blå.

Med jämna mellanrum är det någon som försöker göra sig lustig, eller kanske snarare olustig, över hur vi väljer att formulera oss i mäklarbranschen.  Häromveckan, när er förbindlige återkom efter en längre konferensresa i Fröföreningens regi, var det högvördiga Göteborgs-Postens tur att med hjälp av en överlöpare hänga ut våra val av adjektiv. Vän av ordning undrar varför det är just vi mäklare som ska nagelfaras i detta avseende?

Har inte någon lagt märke till hur politiker eller för den delen läkare uttrycker sig?! Efter ett besök hos distriktsläkaren härförleden fick jag beskedet att jag led av ”ökad synovit femurpattelärt” vilket fick mig direkt att fundera på om testamentet var i sin ordning. Nu visade det sig inte vara värre än lite skavsår i främre knäleden, antagligen som en följd av all trappspringning för att dela ut lappar. Nog hade det låtit trevligare med att knät hade ”visst renoveringsbehov”. (Och om ni undrar, ja – lilla gumman får fortfarande hela kvarlåtenskapen med undantag för min mäklarlicens som lillgrabben ska få överta om tyget håller och inspektionen medger. )

Eller varför inte hoppa på hantverkarna? Hur många gånger har man inte hört dom säga. ”Då kommer jag på torsdag.”  Den oinvigde tolkar naturligtvis detta som någon slags utfästelse om att dyka upp kommande torsdag men ack så naivt. I själva verket betyder ”Jag kommer på torsdag" att "Jag kommer någon dag i framtiden. Kanske. Det kan mycket väl bli en torsdag, men i så fall tidigast om tre-fyra veckor. Eller senare. Antagligen senare. Eller kanske inte alls. Det är svårt att säga.” Där kan man säga att ”sjöglimt” verkligen ligger i lä.

I stället för att hemfalla åt självrannsakan bör vi alltså stå rakryggade och efterlysa mer poetiska omskrivningar i mäklarbranschen. Varför inte ta ut svängarna rejält?  Kanske något i den här stilen:

”… nu vill jag, mätt på sötman, fästa min boning långt från lust och rus och hvila under fasta bjälkar, ej under lösa blomsterstjälkar. ”

Vackrare än så kan väl inte känslan av ett eget radhus i kranskommunen beskrivas? Poeten i fråga heter Erik Axel Karlfeldt. Huruvida han extraknäckte som mäklare förmäler inte historien.


P.S. För den som tycker att det var ovanligt lite gnäll denna gången så beror det helt enkelt på att undertecknad fortfarande befinner sig i ett euforiskt tillstånd tack vare den nyfunna källa till ”sidoinkomster” som allas vår bostadsportal generöst erbjuder. D.S

P.P.S. Men säg den glädje som varar. Ryktet går att inspektionen ska börja granska vår urgamla tradition att mot sedvanlig ersättning göra kunderna ”köpklara” för banken. Vems sida är de egentligen på – undrar er outröttlige vän av ordning?!

Likt astern blommar mäklarbranschens Grin-Olle ut när sommaren är slut. Inspirerad av Karlfeldt svävar han – som vanligt – ut i det blå. - See more at: http://intagsservice.se/Visa-nyhet.aspx?ParentID=153&id=181#sthash.00YO4xyg.dpuf

Likt astern blommar mäklarbranschens Grin-Olle ut när sommaren är slut. Inspirerad av Karlfeldt svävar han – som vanligt – ut i det blå.

Med jämna mellanrum är det någon som försöker göra sig lustig, eller kanske snarare olustig, över hur vi väljer att formulera oss i mäklarbranschen.  Häromveckan, när er förbindlige återkom efter en längre konferensresa i Fröföreningens regi, var det högvördiga Göteborgs-Postens tur att med hjälp av en överlöpare hänga ut våra val av adjektiv. Vän av ordning undrar varför det är just vi mäklare som ska nagelfaras i detta avseende?

Har inte någon lagt märke till hur politiker eller för den delen läkare uttrycker sig?! Efter ett besök hos distriktsläkaren härförleden fick jag beskedet att jag led av ”ökad synovit femurpattelärt” vilket fick mig direkt att fundera på om testamentet var i sin ordning. Nu visade det sig inte vara värre än lite skavsår i främre knäleden, antagligen som en följd av all trappspringning för att dela ut lappar. Nog hade det låtit trevligare med att knät hade ”visst renoveringsbehov”. (Och om ni undrar, ja – lilla gumman får fortfarande hela kvarlåtenskapen med undantag för min mäklarlicens som lillgrabben ska få överta om tyget håller och inspektionen medger. )

Eller varför inte hoppa på hantverkarna? Hur många gånger har man inte hört dom säga. ”Då kommer jag på torsdag.”  Den oinvigde tolkar naturligtvis detta som någon slags utfästelse om att dyka upp kommande torsdag men ack så naivt. I själva verket betyder ”Jag kommer på torsdag" att "Jag kommer någon dag i framtiden. Kanske. Det kan mycket väl bli en torsdag, men i så fall tidigast om tre-fyra veckor. Eller senare. Antagligen senare. Eller kanske inte alls. Det är svårt att säga.” Där kan man säga att ”sjöglimt” verkligen ligger i lä.

I stället för att hemfalla åt självrannsakan bör vi alltså stå rakryggade och efterlysa mer poetiska omskrivningar i mäklarbranschen. Varför inte ta ut svängarna rejält?  Kanske något i den här stilen:

”… nu vill jag, mätt på sötman, fästa min boning långt från lust och rus och hvila under fasta bjälkar, ej under lösa blomsterstjälkar. ”

Vackrare än så kan väl inte känslan av ett eget radhus i kranskommunen beskrivas? Poeten i fråga heter Erik Axel Karlfeldt. Huruvida han extraknäckte som mäklare förmäler inte historien.


P.S. För den som tycker att det var ovanligt lite gnäll denna gången så beror det helt enkelt på att undertecknad fortfarande befinner sig i ett euforiskt tillstånd tack vare den nyfunna källa till ”sidoinkomster” som allas vår bostadsportal generöst erbjuder. D.S

P.P.S. Men säg den glädje som varar. Ryktet går att inspektionen ska börja granska vår urgamla tradition att mot sedvanlig ersättning göra kunderna ”köpklara” för banken. Vems sida är de egentligen på – undrar er outröttlige vän av ordning?! - See more at: http://intagsservice.se/Visa-nyhet.aspx?ParentID=153&id=181#sthash.00YO4xyg.dpuf

Likt astern blommar mäklarbranschens Grin-Olle ut när sommaren är slut. Inspirerad av Karlfeldt svävar han – som vanligt – ut i det blå.

Med jämna mellanrum är det någon som försöker göra sig lustig, eller kanske snarare olustig, över hur vi väljer att formulera oss i mäklarbranschen.  Häromveckan, när er förbindlige återkom efter en längre konferensresa i Fröföreningens regi, var det högvördiga Göteborgs-Postens tur att med hjälp av en överlöpare hänga ut våra val av adjektiv. Vän av ordning undrar varför det är just vi mäklare som ska nagelfaras i detta avseende?

Har inte någon lagt märke till hur politiker eller för den delen läkare uttrycker sig?! Efter ett besök hos distriktsläkaren härförleden fick jag beskedet att jag led av ”ökad synovit femurpattelärt” vilket fick mig direkt att fundera på om testamentet var i sin ordning. Nu visade det sig inte vara värre än lite skavsår i främre knäleden, antagligen som en följd av all trappspringning för att dela ut lappar. Nog hade det låtit trevligare med att knät hade ”visst renoveringsbehov”. (Och om ni undrar, ja – lilla gumman får fortfarande hela kvarlåtenskapen med undantag för min mäklarlicens som lillgrabben ska få överta om tyget håller och inspektionen medger. )

Eller varför inte hoppa på hantverkarna? Hur många gånger har man inte hört dom säga. ”Då kommer jag på torsdag.”  Den oinvigde tolkar naturligtvis detta som någon slags utfästelse om att dyka upp kommande torsdag men ack så naivt. I själva verket betyder ”Jag kommer på torsdag" att "Jag kommer någon dag i framtiden. Kanske. Det kan mycket väl bli en torsdag, men i så fall tidigast om tre-fyra veckor. Eller senare. Antagligen senare. Eller kanske inte alls. Det är svårt att säga.” Där kan man säga att ”sjöglimt” verkligen ligger i lä.

I stället för att hemfalla åt självrannsakan bör vi alltså stå rakryggade och efterlysa mer poetiska omskrivningar i mäklarbranschen. Varför inte ta ut svängarna rejält?  Kanske något i den här stilen:

”… nu vill jag, mätt på sötman, fästa min boning långt från lust och rus och hvila under fasta bjälkar, ej under lösa blomsterstjälkar. ”

Vackrare än så kan väl inte känslan av ett eget radhus i kranskommunen beskrivas? Poeten i fråga heter Erik Axel Karlfeldt. Huruvida han extraknäckte som mäklare förmäler inte historien.


P.S. För den som tycker att det var ovanligt lite gnäll denna gången så beror det helt enkelt på att undertecknad fortfarande befinner sig i ett euforiskt tillstånd tack vare den nyfunna källa till ”sidoinkomster” som allas vår bostadsportal generöst erbjuder. D.S

P.P.S. Men säg den glädje som varar. Ryktet går att inspektionen ska börja granska vår urgamla tradition att mot sedvanlig ersättning göra kunderna ”köpklara” för banken. Vems sida är de egentligen på – undrar er outröttlige vän av ordning?! - See more at: http://intagsservice.se/Visa-nyhet.aspx?ParentID=153&id=181#sthash.00YO4xyg.dpuf

Största möjliga tyssstnad!

Denna salva kreverade ursprungligen på www.intagsservice.se. Bli medlem och läs den hårresande fortsättningen. Vill du utnyttja våra mäklare - besök www.boonus.se

Mäklarbranschens Don Quijote fortsätter att fäktas med väderkvarnar; inbillade eller verkliga spelar egentligen ingen roll. Att tänka fritt är större än att tänka rätt, är hans egensinniga motto.

Är det bara er förbindlige som tycker att det har varit märkvärdigt tyst kring Hemnet på sistone? Sedan allt rabalder för en dryg månad sedan har inte ett endaste lilla pip nått mina stora öron.  Månne beror det på att jag bedriver min lilla fastighetsförmedling norr om Dalälven, där folk fortfarande föredrar länets allehanda framför Internet. Men inte ens en sökning på dagens skvallerspeglar, Twitter och Facebook, avslöjade några nya skandaler.  Det enda av någorlunda intresse var häromdagen då det högtidligen tillkännagavs att vår blågula stolthet IKEA skulle annonsera sina platta kökspaket som bakgrundsbild å Hemnets startsida.  En nyhet som naturligtvis ligger helt i linje med ambitionen att tillvarata både vi mäklares och konsumenternas intressen. Rent av en ynnest, kan man ju tycka, med tanke på att detta spär på Hemnets ack så magra kassa och därigenom garanterar den tekniska utveckling och ”upplevelsen” för den som besöker sajten, för att citera en hög potentat. Att upplevelsen i fråga visade sig handla om nya annonsformat är väl inget att bli upprörd över i dessa tider. En ren win-win-win-situation för alla inblandade parter, d.v.s. Hemnet, SF och Fastighetsbyrån.  Så varför knorra? Den morgonluft som våra kära Hemnet-wannabes tyckte sig vädra visade sig, när allt kommer omkring, bara vara den vanliga aftonfisen (om damerna ursäktar).

Själv hejar jag på allt och alla som livar upp i branschen, till exempel samfundets Mäklarquiz som lanserades häromveckan med sedvanligt rosévin och tillhörande kanapéer. Dessvärre förhindrade en hastigt påkommen kontraktsskrivning mig att delta i minglet men en vänlig kollega från grannsocknen som hade mindre att styra med har berättat att rosévinet var helt drickbart. Inget sniket lådvin där inte. Däremot var tydligen själva quizen en riktig besvikelse. Den som hade sett fram emot en hederlig tipsrunda i markerna kring Råsunda med kluriga frågor om mäklarlagen och acceptpris fick tydligen tji. Men det må vara förlåtet. Tack vare våra idoga företrädare i samfund och förbund är det förkättrade självsäljeriet snart ett minne blott. I Kungliga Huvudstaden är det endast tre procent av alla villasäljare som envisas med att själv stå för skoöverdragen. Fullt lika upplysta är man tyvärr inte i mina hemtrakter. Här är folk lite mer vana att ta saker i egna händer, vilket bland annat hemkokeriet vittnar om. Därför undanber sig var tredje säljare undertecknads tjänster men två av tre är ju inte heller så illa.

P.S. Apropå ingenting noterade jag häromdagen att det var 5 197 personer som gillade Fastighetsbyrån på Facebook. Med tanke på att man gjorde ca 35 000 affärer förra året undrar vän av ordning vad de andra 30 000 säljarna tyckte? D.S.

P.S.S. När jag ändå hade lyckats få modemet att fungera noterade jag att 502 personer gillade samfundet respektive 69 för förbundet. De här med sociala medier är kanske inte så socialt i alla fall, när allt kommer omkring. Eller så är det ytterligare ett belägg för att otack är världens lön. D.S.

Skyll inte på mig!

Denna salva kreverade ursprungligen på www.intagsservice.se. Bli medlem och läs den hårresande fortsättningen. Vill du utnyttja våra mäklare - besök www.boonus.se

Skadeglädjen är den enda sanna glädjen. Mäklarbranschen något ålderstigne gossen Ruda står som vanligt redo med saltkaret. - See more at: http://intagsservice.se/Visa-nyhet.aspx?ParentID=151&id=171#sthash.kzclrLYv.dpuf

Skadeglädjen är den enda sanna glädjen. Mäklarbranschen något ålderstigne gossen Ruda står som vanligt redo med saltkaret.

Vad var det jag sa? Minnesgoda läsare erinrar sig kanske den krönika som undertecknad levererade kring juletid 2011 och där jag apropå att Hemnet hade köpts ut från DN och GP uttryckte en mild skepsis till pressinformationens påstående att ”nu kunde äntligen Hemnet utvecklas utifrån mäklarnas och kundernas behov”.  Den som råkar ha förträngt det hela kan få en deja vu-upplevelse genom klicka här (inte att förväxlas med ”nära döden”-upplevelse som vissa elaka tungor påstår.)

Inte förstod vi då att dessa mäklarnas och kundernas behov främst bestod i att få betala för att synas med sina bostäder på Hemnet men det kanske säger mer om undertecknad än den där Carl-Henrik Borg som ju verkar ha alla knivar skarpslipade i lådan. ”Det beslut som fattades i december kommer jag att genomföra.” – som han så segervisst förkunnande häromdagen. Med betoning på jag. Jag vet åtminstone en som tänker att det där ska vi nog bli två om och det är ”Stockholms Finest”. De som hängde med i alla turer kring DN och Metro Bostad inser att det nog säkrast att göra som Putte Kock och gardera med åtminstone ett kryss. Vem vet, kanske slutar det hela med ett lämmeltåg genom Stockholm till hela Sveriges begagnatmarknad. Redan häromdagen sågs en rakryggad delegation stega in hos högsta hönset för att undfägnas med kaffe, kaka och sedvanliga utfästelser om evig vänskap. När allt kommer omkring är det kanske där vi ”Begagnade bostadsmäklare” egentligen hör hemma snarare än i Hemnets parnass. Enligt en undersökning beställd just av en av Hemnets mer prominenta ägare, som för övrigt inte deltog på kafferepet, ligger ju svenskarna förtroende för vår stolta yrkeskår fortfarande i jämnhöjd med politiker, fondförvaltare och bilhandlare. Jag säger som Fröding: ”Från hus till hus går den stora skandalen, i hela den småländska jämmerdalen.”, även om den numera har spridit sig över hela riket. Håhåjaja, man kan ju alltid hoppas på att undersökningsresultatet bara gäller beställaren och inte oss andra som hittills har låtit bli att stoppa fingrarna i syltburken. En händelse som ser ut som en tanke är att samma prominenta ägare har valt att ”kampanja med skitsnack”. Notera vänligen men bestämt att ordvalet inte är mitt utan deras.

Apropå kampanja såg jag häromdagen Hemnet på byns stortavla nere vid Fröföreningens pump. Där fick vi lära oss att 9 av 10 svenskar tänker på Hemnet när de tänker på en bostadssajt.  (Den tionde är för övrigt min kusin i Kalmar och han tänker av lokalpatriotiska skäl fortfarande på Bovison.) Vad vi 9 av 10 samtidigt fick lära oss var att det tydligen finns alternativ till Hemnet. Hatten av för sådan osjälvisk konsumentupplysning tänker säkert herrarna kring kaffebordet. Varsågod och ta en kaka till.

P.S. Till den som mot förmodan inte känner till Jonas Rudolf  Eriksson Kock (Putte efter pappa) kan berättas att han var föregångaren till dagens alla fotbollsorakel på TV.  Hans ”gardera med krosch” blev något av ett bevingat ord i folkhemmet där er förbindlige växte upp. D.S.

Skyll inte på mig!

Skadeglädjen är den enda sanna glädjen. Mäklarbranschen något ålderstigne gossen Ruda står som vanligt redo med saltkaret.

Vad var det jag sa? Minnesgoda läsare erinrar sig kanske den krönika som undertecknad levererade kring juletid 2011 och där jag apropå att Hemnet hade köpts ut från DN och GP uttryckte en mild skepsis till pressinformationens påstående att ”nu kunde äntligen Hemnet utvecklas utifrån mäklarnas och kundernas behov”.  Den som råkar ha förträngt det hela kan få en deja vu-upplevelse genom klicka här (inte att förväxlas med ”nära döden”-upplevelse som vissa elaka tungor påstår.)

Inte förstod vi då att dessa mäklarnas och kundernas behov främst bestod i att få betala för att synas med sina bostäder på Hemnet men det kanske säger mer om undertecknad än den där Carl-Henrik Borg som ju verkar ha alla knivar skarpslipade i lådan. ”Det beslut som fattades i december kommer jag att genomföra.” – som han så segervisst förkunnande häromdagen. Med betoning på jag. Jag vet åtminstone en som tänker att det där ska vi nog bli två om och det är ”Stockholms Finest”. De som hängde med i alla turer kring DN och Metro Bostad inser att det nog säkrast att göra som Putte Kock och gardera med åtminstone ett kryss. Vem vet, kanske slutar det hela med ett lämmeltåg genom Stockholm till hela Sveriges begagnatmarknad. Redan häromdagen sågs en rakryggad delegation stega in hos högsta hönset för att undfägnas med kaffe, kaka och sedvanliga utfästelser om evig vänskap. När allt kommer omkring är det kanske där vi ”Begagnade bostadsmäklare” egentligen hör hemma snarare än i Hemnets parnass. Enligt en undersökning beställd just av en av Hemnets mer prominenta ägare, som för övrigt inte deltog på kafferepet, ligger ju svenskarna förtroende för vår stolta yrkeskår fortfarande i jämnhöjd med politiker, fondförvaltare och bilhandlare. Jag säger som Fröding: ”Från hus till hus går den stora skandalen, i hela den småländska jämmerdalen.”, även om den numera har spridit sig över hela riket. Håhåjaja, man kan ju alltid hoppas på att undersökningsresultatet bara gäller beställaren och inte oss andra som hittills har låtit bli att stoppa fingrarna i syltburken. En händelse som ser ut som en tanke är att samma prominenta ägare har valt att ”kampanja med skitsnack”. Notera vänligen men bestämt att ordvalet inte är mitt utan deras.

Apropå kampanja såg jag häromdagen Hemnet på byns stortavla nere vid Fröföreningens pump. Där fick vi lära oss att 9 av 10 svenskar tänker på Hemnet när de tänker på en bostadssajt.  (Den tionde är för övrigt min kusin i Kalmar och han tänker av lokalpatriotiska skäl fortfarande på Bovison.) Vad vi 9 av 10 samtidigt fick lära oss var att det tydligen finns alternativ till Hemnet. Hatten av för sådan osjälvisk konsumentupplysning tänker säkert herrarna kring kaffebordet. Varsågod och ta en kaka till.

P.S. Till den som mot förmodan inte känner till Jonas Rudolf  Eriksson Kock (Putte efter pappa) kan berättas att han var föregångaren till dagens alla fotbollsorakel på TV.  Hans ”gardera med krosch” blev något av ett bevingat ord i folkhemmet där er förbindlige växte upp. D.S.

- See more at: http://intagsservice.se/Visa-nyhet.aspx?ParentID=151&id=171#sthash.kzclrLYv.dpuf

karna förtroende för vår

Skyll inte på mig!

Skadeglädjen är den enda sanna glädjen. Mäklarbranschen något ålderstigne gossen Ruda står som vanligt redo med saltkaret.

Vad var det jag sa? Minnesgoda läsare erinrar sig kanske den krönika som undertecknad levererade kring juletid 2011 och där jag apropå att Hemnet hade köpts ut från DN och GP uttryckte en mild skepsis till pressinformationens påstående att ”nu kunde äntligen Hemnet utvecklas utifrån mäklarnas och kundernas behov”.  Den som råkar ha förträngt det hela kan få en deja vu-upplevelse genom klicka här (inte att förväxlas med ”nära döden”-upplevelse som vissa elaka tungor påstår.)

Inte förstod vi då att dessa mäklarnas och kundernas behov främst bestod i att få betala för att synas med sina bostäder på Hemnet men det kanske säger mer om undertecknad än den där Carl-Henrik Borg som ju verkar ha alla knivar skarpslipade i lådan. ”Det beslut som fattades i december kommer jag att genomföra.” – som han så segervisst förkunnande häromdagen. Med betoning på jag. Jag vet åtminstone en som tänker att det där ska vi nog bli två om och det är ”Stockholms Finest”. De som hängde med i alla turer kring DN och Metro Bostad inser att det nog säkrast att göra som Putte Kock och gardera med åtminstone ett kryss. Vem vet, kanske slutar det hela med ett lämmeltåg genom Stockholm till hela Sveriges begagnatmarknad. Redan häromdagen sågs en rakryggad delegation stega in hos högsta hönset för att undfägnas med kaffe, kaka och sedvanliga utfästelser om evig vänskap. När allt kommer omkring är det kanske där vi ”Begagnade bostadsmäklare” egentligen hör hemma snarare än i Hemnets parnass. Enligt en undersökning beställd just av en av Hemnets mer prominenta ägare, som för övrigt inte deltog på kafferepet, ligger ju svenskarna förtroende för vår stolta yrkeskår fortfarande i jämnhöjd med politiker, fondförvaltare och bilhandlare. Jag säger som Fröding: ”Från hus till hus går den stora skandalen, i hela den småländska jämmerdalen.”, även om den numera har spridit sig över hela riket. Håhåjaja, man kan ju alltid hoppas på att undersökningsresultatet bara gäller beställaren och inte oss andra som hittills har låtit bli att stoppa fingrarna i syltburken. En händelse som ser ut som en tanke är att samma prominenta ägare har valt att ”kampanja med skitsnack”. Notera vänligen men bestämt att ordvalet inte är mitt utan deras.

Apropå kampanja såg jag häromdagen Hemnet på byns stortavla nere vid Fröföreningens pump. Där fick vi lära oss att 9 av 10 svenskar tänker på Hemnet när de tänker på en bostadssajt.  (Den tionde är för övrigt min kusin i Kalmar och han tänker av lokalpatriotiska skäl fortfarande på Bovison.) Vad vi 9 av 10 samtidigt fick lära oss var att det tydligen finns alternativ till Hemnet. Hatten av för sådan osjälvisk konsumentupplysning tänker säkert herrarna kring kaffebordet. Varsågod och ta en kaka till.

P.S. Till den som mot förmodan inte känner till Jonas Rudolf  Eriksson Kock (Putte efter pappa) kan berättas att han var föregångaren till dagens alla fotbollsorakel på TV.  Hans ”gardera med krosch” blev något av ett bevingat ord i folkhemmet där er förbindlige växte upp. D.S.

- See more at: http://intagsservice.se/Visa-nyhet.aspx?ParentID=151&id=171#sthash.Mhi97PMa.dpuf

Skadeglädjen är den enda sanna glädjen. Mäklarbranschen något ålderstigne gossen Ruda står som vanligt redo med saltkaret. - See more at: http://intagsservice.se/Visa-nyhet.aspx?ParentID=151&id=171#sthash.Mhi97PMa.dpuf

Skadeglädjen är den enda sanna glädjen. Mäklarbranschen något ålderstigne gossen Ruda står som vanligt redo med saltkaret. - See more at: http://intagsservice.se/Visa-nyhet.aspx?ParentID=151&id=171#sthash.Mhi97PMa.dpuf

Skadeglädjen är den enda sanna glädjen. Mäklarbranschen något ålderstigne gossen Ruda står som vanligt redo med saltkaret. - See more at: http://intagsservice.se/Visa-nyhet.aspx?ParentID=151&id=171#sthash.Mhi97PMa.dpuf

Skadeglädjen är den enda sanna glädjen. Mäklarbranschen något ålderstigne gossen Ruda står som vanligt redo med saltkaret. - See more at: http://intagsservice.se/Visa-nyhet.aspx?ParentID=151&id=171#sthash.Mhi97PMa.dpuf

Skyll inte på mig!

Skadeglädjen är den enda sanna glädjen. Mäklarbranschen något ålderstigne gossen Ruda står som vanligt redo med saltkaret.

Vad var det jag sa? Minnesgoda läsare erinrar sig kanske den krönika som undertecknad levererade kring juletid 2011 och där jag apropå att Hemnet hade köpts ut från DN och GP uttryckte en mild skepsis till pressinformationens påstående att ”nu kunde äntligen Hemnet utvecklas utifrån mäklarnas och kundernas behov”.  Den som råkar ha förträngt det hela kan få en deja vu-upplevelse genom klicka här (inte att förväxlas med ”nära döden”-upplevelse som vissa elaka tungor påstår.)

Inte förstod vi då att dessa mäklarnas och kundernas behov främst bestod i att få betala för att synas med sina bostäder på Hemnet men det kanske säger mer om undertecknad än den där Carl-Henrik Borg som ju verkar ha alla knivar skarpslipade i lådan. ”Det beslut som fattades i december kommer jag att genomföra.” – som han så segervisst förkunnande häromdagen. Med betoning på jag. Jag vet åtminstone en som tänker att det där ska vi nog bli två om och det är ”Stockholms Finest”. De som hängde med i alla turer kring DN och Metro Bostad inser att det nog säkrast att göra som Putte Kock och gardera med åtminstone ett kryss. Vem vet, kanske slutar det hela med ett lämmeltåg genom Stockholm till hela Sveriges begagnatmarknad. Redan häromdagen sågs en rakryggad delegation stega in hos högsta hönset för att undfägnas med kaffe, kaka och sedvanliga utfästelser om evig vänskap. När allt kommer omkring är det kanske där vi ”Begagnade bostadsmäklare” egentligen hör hemma snarare än i Hemnets parnass. Enligt en undersökning beställd just av en av Hemnets mer prominenta ägare, som för övrigt inte deltog på kafferepet, ligger ju svenskarna förtroende för vår stolta yrkeskår fortfarande i jämnhöjd med politiker, fondförvaltare och bilhandlare. Jag säger som Fröding: ”Från hus till hus går den stora skandalen, i hela den småländska jämmerdalen.”, även om den numera har spridit sig över hela riket. Håhåjaja, man kan ju alltid hoppas på att undersökningsresultatet bara gäller beställaren och inte oss andra som hittills har låtit bli att stoppa fingrarna i syltburken. En händelse som ser ut som en tanke är att samma prominenta ägare har valt att ”kampanja med skitsnack”. Notera vänligen men bestämt att ordvalet inte är mitt utan deras.

Apropå kampanja såg jag häromdagen Hemnet på byns stortavla nere vid Fröföreningens pump. Där fick vi lära oss att 9 av 10 svenskar tänker på Hemnet när de tänker på en bostadssajt.  (Den tionde är för övrigt min kusin i Kalmar och han tänker av lokalpatriotiska skäl fortfarande på Bovison.) Vad vi 9 av 10 samtidigt fick lära oss var att det tydligen finns alternativ till Hemnet. Hatten av för sådan osjälvisk konsumentupplysning tänker säkert herrarna kring kaffebordet. Varsågod och ta en kaka till.

P.S. Till den som mot förmodan inte känner till Jonas Rudolf  Eriksson Kock (Putte efter pappa) kan berättas att han var föregångaren till dagens alla fotbollsorakel på TV.  Hans ”gardera med krosch” blev något av ett bevingat ord i folkhemmet där er förbindlige växte upp. D.S.

- See more at: http://intagsservice.se/Visa-nyhet.aspx?ParentID=151&id=171#sthash.Mhi97PMa.dpuf

Skyll inte på mig!

Skadeglädjen är den enda sanna glädjen. Mäklarbranschen något ålderstigne gossen Ruda står som vanligt redo med saltkaret.

Vad var det jag sa? Minnesgoda läsare erinrar sig kanske den krönika som undertecknad levererade kring juletid 2011 och där jag apropå att Hemnet hade köpts ut från DN och GP uttryckte en mild skepsis till pressinformationens påstående att ”nu kunde äntligen Hemnet utvecklas utifrån mäklarnas och kundernas behov”.  Den som råkar ha förträngt det hela kan få en deja vu-upplevelse genom klicka här (inte att förväxlas med ”nära döden”-upplevelse som vissa elaka tungor påstår.)

Inte förstod vi då att dessa mäklarnas och kundernas behov främst bestod i att få betala för att synas med sina bostäder på Hemnet men det kanske säger mer om undertecknad än den där Carl-Henrik Borg som ju verkar ha alla knivar skarpslipade i lådan. ”Det beslut som fattades i december kommer jag att genomföra.” – som han så segervisst förkunnande häromdagen. Med betoning på jag. Jag vet åtminstone en som tänker att det där ska vi nog bli två om och det är ”Stockholms Finest”. De som hängde med i alla turer kring DN och Metro Bostad inser att det nog säkrast att göra som Putte Kock och gardera med åtminstone ett kryss. Vem vet, kanske slutar det hela med ett lämmeltåg genom Stockholm till hela Sveriges begagnatmarknad. Redan häromdagen sågs en rakryggad delegation stega in hos högsta hönset för att undfägnas med kaffe, kaka och sedvanliga utfästelser om evig vänskap. När allt kommer omkring är det kanske där vi ”Begagnade bostadsmäklare” egentligen hör hemma snarare än i Hemnets parnass. Enligt en undersökning beställd just av en av Hemnets mer prominenta ägare, som för övrigt inte deltog på kafferepet, ligger ju svenskarna förtroende för vår stolta yrkeskår fortfarande i jämnhöjd med politiker, fondförvaltare och bilhandlare. Jag säger som Fröding: ”Från hus till hus går den stora skandalen, i hela den småländska jämmerdalen.”, även om den numera har spridit sig över hela riket. Håhåjaja, man kan ju alltid hoppas på att undersökningsresultatet bara gäller beställaren och inte oss andra som hittills har låtit bli att stoppa fingrarna i syltburken. En händelse som ser ut som en tanke är att samma prominenta ägare har valt att ”kampanja med skitsnack”. Notera vänligen men bestämt att ordvalet inte är mitt utan deras.

Apropå kampanja såg jag häromdagen Hemnet på byns stortavla nere vid Fröföreningens pump. Där fick vi lära oss att 9 av 10 svenskar tänker på Hemnet när de tänker på en bostadssajt.  (Den tionde är för övrigt min kusin i Kalmar och han tänker av lokalpatriotiska skäl fortfarande på Bovison.) Vad vi 9 av 10 samtidigt fick lära oss var att det tydligen finns alternativ till Hemnet. Hatten av för sådan osjälvisk konsumentupplysning tänker säkert herrarna kring kaffebordet. Varsågod och ta en kaka till.

P.S. Till den som mot förmodan inte känner till Jonas Rudolf  Eriksson Kock (Putte efter pappa) kan berättas att han var föregångaren till dagens alla fotbollsorakel på TV.  Hans ”gardera med krosch” blev något av ett bevingat ord i folkhemmet där er förbindlige växte upp. D.S.

- See more at: http://intagsservice.se/Visa-nyhet.aspx?ParentID=151&id=171#sthash.Mhi97PMa.dpuf

Skyll inte på mig!

Skadeglädjen är den enda sanna glädjen. Mäklarbranschen något ålderstigne gossen Ruda står som vanligt redo med saltkaret.

Vad var det jag sa? Minnesgoda läsare erinrar sig kanske den krönika som undertecknad levererade kring juletid 2011 och där jag apropå att Hemnet hade köpts ut från DN och GP uttryckte en mild skepsis till pressinformationens påstående att ”nu kunde äntligen Hemnet utvecklas utifrån mäklarnas och kundernas behov”.  Den som råkar ha förträngt det hela kan få en deja vu-upplevelse genom klicka här (inte att förväxlas med ”nära döden”-upplevelse som vissa elaka tungor påstår.)

Inte förstod vi då att dessa mäklarnas och kundernas behov främst bestod i att få betala för att synas med sina bostäder på Hemnet men det kanske säger mer om undertecknad än den där Carl-Henrik Borg som ju verkar ha alla knivar skarpslipade i lådan. ”Det beslut som fattades i december kommer jag att genomföra.” – som han så segervisst förkunnande häromdagen. Med betoning på jag. Jag vet åtminstone en som tänker att det där ska vi nog bli två om och det är ”Stockholms Finest”. De som hängde med i alla turer kring DN och Metro Bostad inser att det nog säkrast att göra som Putte Kock och gardera med åtminstone ett kryss. Vem vet, kanske slutar det hela med ett lämmeltåg genom Stockholm till hela Sveriges begagnatmarknad. Redan häromdagen sågs en rakryggad delegation stega in hos högsta hönset för att undfägnas med kaffe, kaka och sedvanliga utfästelser om evig vänskap. När allt kommer omkring är det kanske där vi ”Begagnade bostadsmäklare” egentligen hör hemma snarare än i Hemnets parnass. Enligt en undersökning beställd just av en av Hemnets mer prominenta ägare, som för övrigt inte deltog på kafferepet, ligger ju svenskarna förtroende för vår stolta yrkeskår fortfarande i jämnhöjd med politiker, fondförvaltare och bilhandlare. Jag säger som Fröding: ”Från hus till hus går den stora skandalen, i hela den småländska jämmerdalen.”, även om den numera har spridit sig över hela riket. Håhåjaja, man kan ju alltid hoppas på att undersökningsresultatet bara gäller beställaren och inte oss andra som hittills har låtit bli att stoppa fingrarna i syltburken. En händelse som ser ut som en tanke är att samma prominenta ägare har valt att ”kampanja med skitsnack”. Notera vänligen men bestämt att ordvalet inte är mitt utan deras.

Apropå kampanja såg jag häromdagen Hemnet på byns stortavla nere vid Fröföreningens pump. Där fick vi lära oss att 9 av 10 svenskar tänker på Hemnet när de tänker på en bostadssajt.  (Den tionde är för övrigt min kusin i Kalmar och han tänker av lokalpatriotiska skäl fortfarande på Bovison.) Vad vi 9 av 10 samtidigt fick lära oss var att det tydligen finns alternativ till Hemnet. Hatten av för sådan osjälvisk konsumentupplysning tänker säkert herrarna kring kaffebordet. Varsågod och ta en kaka till.

P.S. Till den som mot förmodan inte känner till Jonas Rudolf  Eriksson Kock (Putte efter pappa) kan berättas att han var föregångaren till dagens alla fotbollsorakel på TV.  Hans ”gardera med krosch” blev något av ett bevingat ord i folkhemmet där er förbindlige växte upp. D.S.

- See more at: http://intagsservice.se/Visa-nyhet.aspx?ParentID=151&id=171#sthash.Mhi97PMa.dpuf

Skyll inte på mig!

Skadeglädjen är den enda sanna glädjen. Mäklarbranschen något ålderstigne gossen Ruda står som vanligt redo med saltkaret.

Vad var det jag sa? Minnesgoda läsare erinrar sig kanske den krönika som undertecknad levererade kring juletid 2011 och där jag apropå att Hemnet hade köpts ut från DN och GP uttryckte en mild skepsis till pressinformationens påstående att ”nu kunde äntligen Hemnet utvecklas utifrån mäklarnas och kundernas behov”.  Den som råkar ha förträngt det hela kan få en deja vu-upplevelse genom klicka här (inte att förväxlas med ”nära döden”-upplevelse som vissa elaka tungor påstår.)

Inte förstod vi då att dessa mäklarnas och kundernas behov främst bestod i att få betala för att synas med sina bostäder på Hemnet men det kanske säger mer om undertecknad än den där Carl-Henrik Borg som ju verkar ha alla knivar skarpslipade i lådan. ”Det beslut som fattades i december kommer jag att genomföra.” – som han så segervisst förkunnande häromdagen. Med betoning på jag. Jag vet åtminstone en som tänker att det där ska vi nog bli två om och det är ”Stockholms Finest”. De som hängde med i alla turer kring DN och Metro Bostad inser att det nog säkrast att göra som Putte Kock och gardera med åtminstone ett kryss. Vem vet, kanske slutar det hela med ett lämmeltåg genom Stockholm till hela Sveriges begagnatmarknad. Redan häromdagen sågs en rakryggad delegation stega in hos högsta hönset för att undfägnas med kaffe, kaka och sedvanliga utfästelser om evig vänskap. När allt kommer omkring är det kanske där vi ”Begagnade bostadsmäklare” egentligen hör hemma snarare än i Hemnets parnass. Enligt en undersökning beställd just av en av Hemnets mer prominenta ägare, som för övrigt inte deltog på kafferepet, ligger ju svenskarna förtroende för vår stolta yrkeskår fortfarande i jämnhöjd med politiker, fondförvaltare och bilhandlare. Jag säger som Fröding: ”Från hus till hus går den stora skandalen, i hela den småländska jämmerdalen.”, även om den numera har spridit sig över hela riket. Håhåjaja, man kan ju alltid hoppas på att undersökningsresultatet bara gäller beställaren och inte oss andra som hittills har låtit bli att stoppa fingrarna i syltburken. En händelse som ser ut som en tanke är att samma prominenta ägare har valt att ”kampanja med skitsnack”. Notera vänligen men bestämt att ordvalet inte är mitt utan deras.

Apropå kampanja såg jag häromdagen Hemnet på byns stortavla nere vid Fröföreningens pump. Där fick vi lära oss att 9 av 10 svenskar tänker på Hemnet när de tänker på en bostadssajt.  (Den tionde är för övrigt min kusin i Kalmar och han tänker av lokalpatriotiska skäl fortfarande på Bovison.) Vad vi 9 av 10 samtidigt fick lära oss var att det tydligen finns alternativ till Hemnet. Hatten av för sådan osjälvisk konsumentupplysning tänker säkert herrarna kring kaffebordet. Varsågod och ta en kaka till.

P.S. Till den som mot förmodan inte känner till Jonas Rudolf  Eriksson Kock (Putte efter pappa) kan berättas att han var föregångaren till dagens alla fotbollsorakel på TV.  Hans ”gardera med krosch” blev något av ett bevingat ord i folkhemmet där er förbindlige växte upp. D.S.

- See more at: http://intagsservice.se/Visa-nyhet.aspx?ParentID=151&id=171#sthash.Mhi97PMa.dpuf

Skyll inte på mig!

Skadeglädjen är den enda sanna glädjen. Mäklarbranschen något ålderstigne gossen Ruda står som vanligt redo med saltkaret.

Vad var det jag sa? Minnesgoda läsare erinrar sig kanske den krönika som undertecknad levererade kring juletid 2011 och där jag apropå att Hemnet hade köpts ut från DN och GP uttryckte en mild skepsis till pressinformationens påstående att ”nu kunde äntligen Hemnet utvecklas utifrån mäklarnas och kundernas behov”.  Den som råkar ha förträngt det hela kan få en deja vu-upplevelse genom klicka här (inte att förväxlas med ”nära döden”-upplevelse som vissa elaka tungor påstår.)

Inte förstod vi då att dessa mäklarnas och kundernas behov främst bestod i att få betala för att synas med sina bostäder på Hemnet men det kanske säger mer om undertecknad än den där Carl-Henrik Borg som ju verkar ha alla knivar skarpslipade i lådan. ”Det beslut som fattades i december kommer jag att genomföra.” – som han så segervisst förkunnande häromdagen. Med betoning på jag. Jag vet åtminstone en som tänker att det där ska vi nog bli två om och det är ”Stockholms Finest”. De som hängde med i alla turer kring DN och Metro Bostad inser att det nog säkrast att göra som Putte Kock och gardera med åtminstone ett kryss. Vem vet, kanske slutar det hela med ett lämmeltåg genom Stockholm till hela Sveriges begagnatmarknad. Redan häromdagen sågs en rakryggad delegation stega in hos högsta hönset för att undfägnas med kaffe, kaka och sedvanliga utfästelser om evig vänskap. När allt kommer omkring är det kanske där vi ”Begagnade bostadsmäklare” egentligen hör hemma snarare än i Hemnets parnass. Enligt en undersökning beställd just av en av Hemnets mer prominenta ägare, som för övrigt inte deltog på kafferepet, ligger ju svenskarna förtroende för vår stolta yrkeskår fortfarande i jämnhöjd med politiker, fondförvaltare och bilhandlare. Jag säger som Fröding: ”Från hus till hus går den stora skandalen, i hela den småländska jämmerdalen.”, även om den numera har spridit sig över hela riket. Håhåjaja, man kan ju alltid hoppas på att undersökningsresultatet bara gäller beställaren och inte oss andra som hittills har låtit bli att stoppa fingrarna i syltburken. En händelse som ser ut som en tanke är att samma prominenta ägare har valt att ”kampanja med skitsnack”. Notera vänligen men bestämt att ordvalet inte är mitt utan deras.

Apropå kampanja såg jag häromdagen Hemnet på byns stortavla nere vid Fröföreningens pump. Där fick vi lära oss att 9 av 10 svenskar tänker på Hemnet när de tänker på en bostadssajt.  (Den tionde är för övrigt min kusin i Kalmar och han tänker av lokalpatriotiska skäl fortfarande på Bovison.) Vad vi 9 av 10 samtidigt fick lära oss var att det tydligen finns alternativ till Hemnet. Hatten av för sådan osjälvisk konsumentupplysning tänker säkert herrarna kring kaffebordet. Varsågod och ta en kaka till.

P.S. Till den som mot förmodan inte känner till Jonas Rudolf  Eriksson Kock (Putte efter pappa) kan berättas att han var föregångaren till dagens alla fotbollsorakel på TV.  Hans ”gardera med krosch” blev något av ett bevingat ord i folkhemmet där er förbindlige växte upp. D.S.

- See more at: http://intagsservice.se/Visa-nyhet.aspx?ParentID=151&id=171#sthash.Mhi97PMa.dpuf

Eftertankens kranka blekhet ....

Sent ska syndaren vakna och det gäller i allra högsta grad vår kroniske kverulant. Först under galgen är han beredd att se det positiva i tillvaron.

”Om sanningen ska fram så är jag inte  särskilt förvånad. Jag får skylla mig själv som låter munnen glappa fortare än de grå cellerna hänger med. Eller så har jag drabbats av någon form av bokstavskombination, vilket väl innebär att allt jag gör faller under klausulen om "force majeure". Hur som haver, efter min förra betraktelse över mäklaråret 2012 och dess tvivelaktiga ljuspunkter gick faxen varm. Bortsett från enstaka ryggdunkningar, till exempel från han den där med utsikt över det eviga trafikkaoset, var mottaganden genomgående ljummet – för att inte säga direkt glödhett. Det liksom pyrde och osade ur apparaten hela veckan och då har jag ändå nyligen bytt ut min thermofaximil mot en så’n där modern bläckslukande historia.

Allra värst tog nog de fördolda hoten om förvisning från mäklarbranschens varma härd. Om det var från förbundet eller samfundet låter jag vara osagt, jag vill ju inte bränna de få broar jag har kvar till civilisationen. Eftersom jag med råge har passerat gränsen för både ATP, STP, ITP och mina privata pensionsförsäkringar (i väl tummade och med gummiband ihopbuntade hundralappar på rått- och skattsäker plats) så är det ju inte själva yrkesutövandet det längre handlar om utan mer om gemenskap. Att få vara del av en yrkeskår, som trots allmänhetens underskattning, helg ut och helg in, i ur som i skur, drar på sig sockiplasten för att med berått mod möta bostadskonsumenternas förnumstiga frågor och okunniga kritik. Jag säger bara – hatten av för alla dessa rakryggade män och kvinnor. Länge leve fastighetsmäklaren och skam den som säger något annat därom. Må hen för evigt vara hänvisad till Blocket.”


Denna salva kreverade ursprungligen på www.intagsservice.se. Bli medlem och läs den hårresande fortsättningen. Vill du utnyttja våra mäklare - besök www.boonus.se

Efterslängar

 Mäklarbranschens mest bångstyrige medlem blickar tillbaka på året som gått. Än tycker han dit, än tycker han dit – än tycker han ner i diket.

"Äntligen är det över! 2012 var ett mäklarår som knappast kommer att gå till historien. Ärligt talats lämnade det inte några större spår hos undertecknad och det beror varken på demens eller på den ersättning i natura som jag fortfarande föredrar för förmedlade flyttuppdrag. Nej, något mer händelsefattigt har inte skådats i mitt mannaminne. Riktigt, riktigt fisljummet, om damerna ursäktar.

Årets ”dramatik” började med att Mäklarsamfundet fick en ny VD hämtad från Kulturdepartementet och tidigare ansvarig för internrevisionen på Regeringskansliet, en bakgrund som ansågs lämpliga för att ”långsiktigt stärka fastighetsmäklarbranschens anseende” – för att citera en högt uppsatt källa. Är det dags att byta ut SIR-kostymerna från skrädderiet i Vingåker mot polotröjor, bredrandiga manchesterkavajer och lägga oss till med skepparkrans?  Bli lite mer litterära i våra objektbeskrivningar? Redan prövat och se hur det gick. Fast man till och med anlitade Björn Ranelid. Eller kanske just därför.

Vilket osökt leder oss in på att Fastighetsmäklarförbundet inte ville vara sämre och därför utsåg en ny ordförande. Dock utan politisk bakgrund eller allvarligare kulturell belastning såvitt vi vet. Kanske har man inte samma behov av att stärka sitt anseende. Så kan man ju i alla fall tolka utspelet med anledning av påstådda skattefusk i mäklarkåren, där tre av fyra mäklare utmålades av Sveriges Statstelevision som fifflare. Ingen av dessa ska ha varit medlem i FMF. Tur för samfundet att den nya chefen är en fena på redovisning.

När vi ändå är inne på avdelningen för ”nya kvastar” kan nämnas att även Fastighetsmäklarnämnden fick en ny ordförande och tillika VD, eller CEO som det hade hetat i Amerika. Fiffigt att kunna attestera sina representationskvitton själv, om de till exempel som Tillväxtverket vill förlägga sina personalfester på någon luguber lokal. Men med en bakgrund som chefsjurist på Sjöfartsverket kan hon säkert undvika så uppenbara minor. För att understryka att det nu vankades andra bullar för mäklarkåren bytte nämnden strax namn till Fastighetsmäklarinspektionen och det var nog det mest spännande som hände den sommaren. I stark konkurrens med Medeltidsveckan.

Sedan hände väl just ingenting av intresse.  Om vi ändå tvingas lyfta fram något så var det väl beskedet att antalet registrerade fastighetsmäklare sjönk för första gången på länge. 44 kollegor valde att kasta in handduken under året så nu är vi bara 6 749 kvar som ska dela på bytet. En undersökning visade att fastighetsmäklare fortfarande är ett populärt yrkesval bland ungdomar varför vi motvilligt tvingas dra slutsatsen att det är några gamla tolvtaggare som har knuffats utför ättestupan. Nästa gång är det väl dags för undertecknad och det är väl bara att finna sig i. ”Survival of the fittest” – som Darwin sa. Vi ses vid stupet.

November blev i sammanhanget en riktig rysare. Först utsågs Årets Mäklarprofil.  Att undertecknad återigen blev negligerad förvånar väl längre ingen. Inte ens min fru. Jag är med andra ord inte bitter i år heller. I synnerhet som man valde ett riktigt moraliskt föredöme (till skillnad från oss ögontjänare). Helt välförtjänt men ack så konventionellt. Man kunde väl ha valt någon riktig frifräsare, så att det åtminstone blev lite mer kackel i hönsgården – som vi brukar säga i Fröföreningen. Som den där fantastiske Frank, som har tagit konsten att dölja smärre skavanker på objektet till helt nya höjder. Eller han, den där som annonserar så att ögona blöder på oss andra? Han sägs ju ligga bakom det mesta som har satt sprätt på branschen sedan Hemnet men juryn kanske vill vänta på att han ska bli tillräckligt ofarlig så att de kan ge honom en ”Lifetime Achievement Award”, för att dra en aktuell parallell med en annan bransch som redan är kulturell. Eller så är de bara avundsjuka. Tiden får utvisa.

När firandet av Årets Mäklarprofil började klinga av var det dags för nästa, relativa bomb i branschen. I brist på egna idéer enades fastighetsmäklarna i Västra Götaland (eller Göteborg med förorter som de säger i Kungliga Huvudstaden) om att införa storstadsfasoner. Sedan accepterat pris infördes i Stockholm sägs ju skillnaden mellan annonserat pris och försäljningspris ha minskat markant, vilket tas till intäkt för att ”fastighetsmäklaren kan sin marknad” – för att citera en högt uppsatt och under året tillsatt företrädare för kåren.  Vän av ordning undrar om man därmed insinuerar att vi inte kunde vår marknad på den gamla, goda tiden – före accepterat pris?! (Eller f.a.p som det kommer att förkortas i historieböckerna.)

Helt i linje med året som äntligen närmade sig sitt slut, lanserade samfundet sin nya hemsida i slutet av december. Månne var det årets julklapp till oss medlemmar. Kanske lite väl inrutad för min smak. Det kan ju för all del bero på att jag fortfarande envisas med Windows 95 på min gamla Compaq men jag tvivlar. Kunde man inte ha anlitat fantastiske Frank? Eller Björn Ranelid? Eller varför inte utnyttja sina goda kontakter och ringt kulturministern, hon har ju visat åtskilliga prov på kreativt omdöme under året som gått. Eller förresten, nuförtiden kan man ju inte äta Prinsesstårta till eftermiddagsfikat utan att få ångest. Men det är en helt annan historia. Vi ska nog trots allt vara glada för att det inte skvätter mer än vad det gör i vår egen lilla plaskdamm."






Denna salva kreverade ursprungligen på www.intagsservice.se. Bli medlem och läs den hårresande fortsättningen. Vill du utnyttja våra mäklare - besök www.boonus.se

Tid för eftertanke

Så här i Juletid ska man ju bli lite eftertänksam.
Vår oefterhärmlige surputte känner sig lite indisponerad - månne har han drabbats av vinterkräksjukan - men vill ändå dra sitt lilla strå till stacken ...

Denna salva kreverade ursprungligen på www.intagsservice.se. Bli medlem och läs den hårresande fortsättningen. Vill du utnyttja våra mäklare - besök www.boonus.se

Så lätt slipper ni inte undan ...

Denna salva kreverade ursprungligen på www.intagsservice.se. Bli medlem och läs den hårresande fortsättningen. Vill du utnyttja våra mäklare - besök www.boonus.se

Just när vi hade dragit en lättnadens suck, landar en löddrande depesch från mäklarbranschens Gossen Ruda på redaktionens bord. Vad har han nu fått i siktet på sin älgstudsare?!

Sicken sommar!  Den som tycker att undertecknad tenderar att yra i nattmössan har verkligen fått vatten på sin kvarn. (Vilket osökt får mig att tänka på årets sommarväder men det är en helt annan historia.) Låt mig berätta.

Efter den sedvanliga bjudresan till Helsingfors med Fröföreningen i början av sommaren blev jag övertalad av några förbundskollegor att följa med till Almedalen för att ”lobba” för bolånetakets avskaffande. Ett hedervärt ändamål som får mitt gamla mäklarhjärta att klappa lite extra och ögonen att tåras vid minnet av 80-talets generösa utlåningspolitik. Dessutom hade varken jag eller lilla frugan (eller visningsvärdinna som hon till dagligdags kallas) varit på Gotland på länge vilket också fick anses vara ett fullgott (och tillika avdragsgillt) skäl.

Nåväl och emellertid. Utrustade med banderoller, pamfletter och två kartonger Rosita att bjuda pressen på (drickat ska ju vara rosa i år, gu’bevars) anlände vi Visby för att förgylla Mäklarsamfundets seminarium.

Jag säger bara - åh, herregud vilket spektakel vi möttes av. Nog för att jag hade läst om att det kunde gå lite livat till när politiker och andra förståsigpåare var på grönbete, men aldrig i min vildaste fantasi – och den anses som en av de vildaste på den här sidan om Dalälven - kunde jag drömma om detta.

Ta hur folk var klädda till att börja med. Nog för att jag med åren har börjat accepter en viss otvungenhet i form av kortärmad skjorta, bermudashorts och lätta sandaler men här vimlade Visbys trånga kullerstensgator av människor som snarare såg ut som trashankar.  Ett riktigt patrask klädda i något som verkade hittat i botten av den mest bortglömda fyndlåda i Ullared. Många hade dessutom lustiga mössor med bjällror – antagligen en give-away från något kreativt eventbolag.  Kanske till stöd för seminariet ”Konstnärlig yttrandefrihet i det offentliga rummet.” – vad vet jag?!

Och för att inte tala om maten. Lammgille, helgrillade vildsvin och fårskallar - vart vi än gick erbjöds bara dessa, som vi antog, gotländska specialiteter. Lilla frugan, som är lite känslig för bastant mat, såg en skylt ”Forum Vulgaris”, och tänkte att här måste väl ändå finnas vanlig hederlig svensk husmanskost. Vi såg fram emot var sin Capriciosa och en halvkaraff av husets röda. Men där fick vi också tji. I stället dukades det fram barkbröd och mjöd. Häpet tänkte jag att vi måste ha hamnat på en mingelkväll hos Sverigedemokraterna. Den där gycklaren som gick mellan borden – var han inte misstänkt lik Jimmy Åkesson?!

Men sen slog mig sanningen som en blixt i vitögat. Det här var ju inte alls Almedalsveckan! Vi hade tagit fel på datum en månad och hamnat på Medeltidsveckan i stället! Det förklarade ju en hel del, inte minst varför alla fruntimmer såg ut som om de var med i Fi. Håhåjaja!  I stället för att lyssna på tuffa debatter om bolånetakets vara eller icke vara, fick vi nöja oss med medeltida tornerspel. Skrammel som skrammel,  tyckte lilla frugan.

Apropå skrammel.  I våras gladde sig branschen åt att äntligen få ”större möjlighet att driva och påverka Hemnets utveckling i enlighet med mäklarnas (och kundernas) behov”, för att citera en känd mäklarpotentat. I det behovet ingår tydligen att vi ska börja betala för varje objekt som annonseras. Undras just vilka som har fått svara på den marknadsundersökningen. Undertecknad är dock inte tillfrågad. Kanske passade man på när vi var på Gotland. 

För en gångs skull är han tyst.

Denna salva kreverade ursprungligen på www.intagsservice.se. Bli medlem och läs den hårresande fortsättningen. Vill du utnyttja våra mäklare - besök www.boonus.se

Mäklarbranschens surkart nummer ett tog färjan till Almedalen för att lobba (eller spinna, som det nu heter) för glesbygdsstöd åt seniora fastighetsmäklare. Sedan dess är han som uppslukad av jorden, Månne har han blickat för djupt i rosévinglaset? Vi passar på att njuta av tystnaden tills han dyker upp igen.

"Here we go again."

Denna salva kreverade ursprungligen på www.intagsservice.se. Bli medlem och läs den hårresande fortsättningen. Vill du utnyttja våra mäklare - besök www.boonus.se

"Häromdagen blev jag uppringd av en tockna där mäklarsajt eller vad det nu kallas. En så’n där tjänst på Internet där bostadssäljare kan lägga ut sina objekt till allmänt beskådande och där lägstbjudande mäklare får det tvivelaktiga nöjet att stå för sitt ord – eller snarare sina siffror. Tidigare har jag tänkt att det här kan absolut inte fungera, åtminstone här hemma i socknen. Antingen ringer man mig eller så låter man bli att sälja, mycket annat finns inte att välja på.  Om man nu inte vill figurera bland begagnade barnvagnar på Blocket förstås.

Men den här gången tänkte jag att jag i alla fall kunde lyssna. Alltid lär man sig något. Och vem vet, rätt som man vet ordet av kommer det en nyutexaminerad högskolemäklare med hemlängtan och storstadsidéer och hänger upp skylten till ett franchise på andra sidan torget.

Jag lät alltså han från mäklarsajten prata på. Ni får ursäkta om jag inte riktigt minns vad de hette; något med www.pressa-arvodet.nu eller www.spela-ut-maklarna-mot-varandra.org eller något annat klämmigt och konsumentbejakande.

Här skulle i alla fall alla säljare i socknen förmås att lägga in sin bostäder. Sedan skulle jag och alla andra mäklare få chansen att lämna ett bud. Mot en mindre avgift skulle jag också få lägga upp en bild på mig själv men vem tjuvingen vill skrämma bort kunderna redan från början.  (”You only got one chance to make a first impression”. fick jag lära mig en gång på en säljkurs som samfundets lokalavdelning anordnade och sedan dess visar jag mig inte i onödan. )

Budet, eller ”pocenten” som han säger Helge, skulle jag knappa in i systemet och sedan var det bara att lägga sig på kökssoffan och vänta på att kunden skulle höra av sig. Det lät som rena rama tombolan. Eller kanske inte, där får man ju i alla fall reda på om man har dragit en nitlott. Här fick man inte reda på ett skvatt om kunden, mot all förmodan, valde att anlita någon utsocknes kollega. Inte förrän annonsen satt där i lokalbladet och grina en rakt upp i ansiktet.

Då kunde jag inte hålla mig längre och sa till han, den där mäklarsajtnissen, att jag hade hört nog. Visst kunde det vara bra att få fler förfrågningar än de som jag brukade få genom kontakter på Odd Fellow och i Fröföreningen. Och visst skulle det sitta fint med några fler affärer. Men inte tusan kan jag förlita mig på försynens nåd. Är det något som jag har lärt mig under mitt långa mäklarkarriär är att man får allt ligga i ordentligt om det ska bli något kvar på kistbotten.  Några självspelande pianon finns varken i mäklarbranschen eller på Internet. Det står jag för, även om det skulle kosta mig min nominering till ”Årets fastighetsmäklare”. För övrigt blev jag portad på Café Opera redan på Tjabos tid."

"Göbber och kärringar, huk er i bänkera ...

”Precis som man började få lite vårkänslor så damp Finansinspektionens rapport om den svenska bolånemarknaden ner i brevlådan. Och det var ju inte utan att det spratt till lite extra i de gamla benen vid beskedet att faran är över. Enligt FI (ej att förväxla med den lede eller den feministiska – vilken som nu är vilken) utgör de svenska bolånen inte längre något hot mot varken rikets säkerhet eller dess finanser. De mått och steg våra kära banker så självuppoffrande vidtagit för att stävja vår lusta efter helkaklade badrum och tyska sportspisar har gett avsedd effekt.  Knappt nio procent av de nya bolånen har en belåningsgrad över taket på 85 %, konstaterar man stolt, och de som prompt behöver låna över skorstenen till den nya braskaminen, vilket ju för övrigt lär höja värdet på huset så att man kan låna till fler braskaminer (många braskaminer blir det), utsätts av bankerna för en ”särskild beslutsprocess”.

 Jo,jo – det känner man ju igen. På min tid kallade vissa den processen för ”en svåger på banken”. En annan som har lyckats genomleva ett helt mäklarliv utan att vara med i varken Odd Fellow eller De sista dagars heliga blev dock snarare utsatt för rena, rama inkvisitionen. Man nästan bokstavligt fick be på sina bara knäskålar för att komma ut ur banklokalen med livet, och i bästa fall, bolånet i behåll.  Huvva – jag ryser fortfarande vid blotta tanken, fast det var så länge sedan att det bara finns en  gammal arkivarie kvar som minns hur det gick till. Det är förresten samma person som är satt att vakta bankens eget kapital så att inte direktörerna själva frestas till allt för stora utsvävningar, varken på det personliga eller affärsmässiga planet.  I synnerhet inte vad gäller egna bostäder noterar jag skadeglatt. Han heter för övrigt något i stil med Basil, vilket osökt leder in tankarna på ett annat etablissemang som lämnar en hel del övrigt att önska vad avser så kallad management och kundvård.

Håhåjaja – tankarna liksom går sina egna vägar nuförtiden. Det är nog snart dags att  ringa nämnden och be dem dra in licensen innan jag råkar ombilda mulltoan till bostadsrätt. ”

Denna salva kreverade ursprungligen på www.intagsservice.se. Bli medlem och läs den hårresande fortsättningen. Vill du utnyttja våra mäklare - besök www.boonus.se

Jag är inte bitter.

"Så här års ska ju alla vara snälla och jag gör mina tappra försök. Och uppriktigt sagt vet jag inte riktigt vad jag ska gnälla på den här gången? Frid och fröjd råder ju i Mäklarland. När jag tänker tillbaka på allt positivt som har hänt under året är det kanske inte så underligt.

Året började med två goda nyheter. Den första var att antal varnade mäklare sjönk under 2010 trots att vi hade blivit fler än någonsin. Är det månne ett tecken på att ungtupparna i branschen sköter sig bättre än vi mäklaruvar? Det kan också bero på att FMF inte hann avgöra alla anmälningar innan årsskiftet. Den andra var att hyresvärdar skulle få rätt att förbjuda innehav av kamphundar.

Nästa goda nyhet var att årsstämman skulle hållas i Båstad. Som gammal bollkalle till V-Gurra klappar ju lilla hjärtat lite extra för Sveriges tennismetropol.  Nu kom jag i sanningens namn aldrig iväg till stämman eftersom jag har lite svårt att bestämma mig för vilket av förbunden jag ska satsa på. Inte minst nu när den ena har fått en ny och fin hemsida. Besöket på Tennismuséet får vänta.

Så rullade det på. I mars klubbades den nya mäklarlagen igenom vilket vi, för att inte förstöra den goda stämningen, nöjer oss med att konstatera har avhandlats i tidigare krönika. Vi lärde oss också att det är mammorna som bestämmer vilket hus familjen flyttar till. Huruvida papporna flyttar med framgick inte av undersökningen, kanske syns det i skilsmässostatistiken? Men väck med sådana trista tankar, nu när årets familjehögtid nummer ett nalkas. Det fanns väl mer för ett gammalt mäklarhjärta att fröjda sig åt?!

I maj till exempel släppte FMN en film om penningtvätt, men det var inte mycket nytt jag lärde mig av den. Rödfärgen sitter fast på femhundringarna lika förbenat. Under juni hände det inte så mycket. Det var väl något med vädret. I juli däremot trädde nyssnämnda nya mäklarlag i kraft. Huruvida detta bidrog till att Systembolaget satte försäljningsrekord förmäler inte historien, men visst låg det ovanligt många champagnekorkar kring Östermalmstorg och Norrtull veckorna därefter. Sedan tog vi semester.

När vi slog på nyheterna igen i augusti möttes vi av den glada rubriken ”Mäklarna som ska stoppa lockpriser.” Bakom uppropet stod några av Stockholms ”finest”. Någon vecka senare löd rubrikerna ”Mäklaren som fortsätter med lockpriser.” Och han är kanske ”finest” av oss alla. Vi får se vem som vinner.

I september blev jag erbjuden ett medlemslån av SEB. 6,19 % utan personligt ansvar. Frestande ska tillstås men med tanke på mina goda relationer till Fröföreningen beslutade jag mig för att avstå. Men glad blev jag. Lika glad blev jag av att läsa att vårt kära yrke nådde ”all time high” i antal utövare. Det kan väl inte vara medlemsförmånerna som lockar?!

Så tog oktober nästan slut och vi åkte äntligen på kurs i Istanbul. Inför avfärden fick vi goda råd om hur man prutar. 20 % minimum var riktmärket.  Observera att det endast gäller i turkiska basarer.

Väl framme stod både gruppövningar kring tillämpningen av den nya mäklarlagen och medieträning på schemat. Eftersom lokaltidningsredaktören och jag är gamla lumparkompisar hoppade jag över den senare och såg i stället på när Elmander gjorde mål för Galatasary. Och vad händer?! Knappt har jag hunnit hem från Bosporen förrän ”Uppdrag granskning” sätter huggtänderna i mäklarbranschen. Vad jag vet bor den där Josefsson i en hyresrätt. Gäller inte lagen om kamphundar honom?!

Nåväl stormen bedararrade och november kom och gick. Priserna gick lite upp och priserna gick lite ner. Precis som vanligt. Köparna velade lite hit och lite dit. Också precis som vanligt.  Sedan gick Mäklarmässan av stapeln. Årets mäklarprofil korades. Undertecknad var inte nominerad i år heller. Jag är inte bitter.

Vad mer? Hemnet är befriat från kommersialismens bojor. Nu kan den äntligen utvecklas utifrån mäklarnas och kundernas behov – som någon så träffande valde att uttrycka det. Jag väntar med spänning.  Precis som ett barn på julafton.

Apropå julafton – årets julklapp i mäklarbranschen måste väl vara alla nya mäklarsystem vi har fått att välja på. Den största fördelen med ett av dem är tydligen att man kan ha sina affärer ”i molnet”. Undertecknad tycker att det låter lite luddigt och kommer nog att ha sina affärer i bakfickan även framledes. Men det bäddar för ett intressant 2012."

P.S. Kör försiktigt! Densamme.

Denna salva kreverade ursprungligen på www.intagsservice.se. Bli medlem och läs den hårresande fortsättningen. Vill du utnyttja våra mäklare - besök www.boonus.se

Finns det brevlådor på Mars?

”Härom helgen passade jag på att ta med lilla frugan till Stockholm för att titta på NKs julskyltning. När jag ändå var i storsta'n passade jag även på att titta på hur branschen hade ”skyltat upp” på MäklarMässan. Årets tema var ju ”På spaning in i framtiden”. Och även om jag har det mesta av framtiden bakom mig kan man ju få unna sig lite verklighetsflykt. Först hamnade jag på ett fördrag där vi fick lära oss att snart kommer vi alla att bo på Mars. I pausen efteråt hörde jag några nervösa mäklarchefer diskutera om franchiserättigheterna verkligen sträckte sig ändra dit.

Nästa föredragshållare hade i uppgift att ”titta i kristallkulan” efter Hemnets framtid. Han missade dock att mäklarbranschen en knapp vecka senare skulle köpa ut DN och GP från Hemnet, vilket väl bevisar att det är enklare att lyckas som ”guru” om man pratar om saker som inte riskerar att inträffa i närtid. Men han sa mycket annat klokt och inte ett ord om hur Hemnet fungerar på Mars. På den bogen fortsatte det hela förmiddagen, med trendspanare och futurologer som ställde den ena mer utmanande frågan efter den andra, till exempel hur du skulle kunna förklara för August Strindberg vad en iPhone är?! (”Som ett Inferno!” – föreslog min bänkgranne som fortfarande använde en Nokia 3210.)

För att inte hjärnan skulle explodera av alla nya idéer funderade jag en stund på att kyla ner den med seminariet om de fem frågor som oftast ställs till Mäklarsamfundets jurister, men beslöt mig i stället för att gå ner bland utställningsmontrarna för att uppleva framtiden i praktiken.

Jag måste nog erkänna att jag blev lite besviken. I stort sett var det samma utställare som förra gången fast i finare montrar. En av årets trender var väl alla de nya mäklarsystemen, och det är säkert bra för den som är lagd åt det hållet. En annan trend var att antalet leverantörer av visningsskyltar, vepor, banderoller och skylthållare var fler än någonsin tidigare. Och att alla bjöd på gott kaffe. Här har branschen utvecklats enormt sedan Jedematic - det ska villigt erkännas.

Men var fanns alla leverantörer som ska hjälpa mäklarbranschen in i framtiden? Som ska hjälpa oss att hitta kunder på Google, Facebook, Twitter eller snarare, som ska få kunderna att hitta till oss. Eller ska vi köra på som vanligt med annonser i DN och lite lappning. Tänk om husen saknar brevlådor på Mars!?

Post Scriptum. För den som mot förmodan ändå vill förbereda sig inför morgondagens marknad kan jag anbefalla följande läsning. Vänligen men mycket bestämt. Densamme.

Denna salva kreverade ursprungligen på www.intagsservice.se. Bli medlem och läs den hårresande fortsättningen. Vill du utnyttja våra mäklare - besök www.boonus.se

Tji fick vi alla.

”Precis när man hade dragit en lättnadens suck satte cirkusen igång igen. Efter alla varningar som FMN hade tvingats dela ut under åren för användning av lockpriser – med åtföljande schavottering av hela branschen i media som följd– skulle ”ofoget” få sig ett stopp med hjälp av så kallade acceptpriser. Tji fick vi alla.

Handen på hjärtat – är det någon som egentligen är förvånad? Utan lockpriser blev tillvaron liksom lite för torftig för vissa. Budgivningen inte längre lika spänstig. Så av ren och skär omtanke om köparna som tydligen inte riktigt förstod hur de skulle hantera accepterat pris beslöt någon kreativ mäklare sig för att införa ”budstart” som ett komplement till ”accepterat pris”.  Blyga kunder behöver helt enkelt en liten knuff över tröskeln. Inget konstigt med det.

Det konstiga kanske snarare är vi tar det för givet att lockpriser är ett otyg. Varför ska just mäklarbranschen ”gå mot strömmen” och införa "rekommenderade cirkapriser" när resten av marknaden verkar gå i motsatt riktning?! Auktionsförfarande verkar ju vara ”framtidens melodi”, inte minst på Internet. Dygnet runt pågår ju auktioner och det som auktioneras ut är allt från smycken till entreprenadmaskiner och konsulttjänster. Och det vet ju alla att ”rätt” utgångspris är A och O för att få fart på budgivningen.

Kanske är det så att vi i mäklarbranschen snarare ska gå i bräschen och införa ännu radikalare metoder – varför inte en motsvarighet till de s k öresauktionerna. Ni vet, där man får betala för att överhuvudtaget vara med och bjuda.  Om man som på öresauktionerna också låser buden så att varje nytt bud endast höjer priset på bostaden med t ex en hundring och sedan tar en tjuga för varje bud, ja då skulle det väl bli riktigt drag under galoscherna – inte minst för bostadrätterna på Östermalm. För att citera en kär kollega: ”Det fina med auktionsmodellen är ju att den eliminerar osäkerheten om var marknadspriset bör ligga.”  Att det också ger lite klirr i kassan kan ju inte undvikas."

Denna salva kreverade ursprungligen på www.intagsservice.se. Bli medlem och läs den hårresande fortsättningen. Vill du utnyttja våra mäklare - besök www.boonus.se

En ska int va blöt int.

”Häromdagen fick jag för mig att leta efter ett handfat på Blocket.  När jag ändå var där tog jag en sväng förbi ”självsäljarmarknaden”.  För att kolla läget, liksom.  Döm om min förvåning när jag upptäckte att det inte var ”Nisse i Hökarängen” som försökte göra ett klipp på sin osäljbara etta med kokplatta utan även kära kollegor som jag då och då träffar på distriktsstämman (Samfundets eller Förbundets låter jag vara osagt) som förevisade eleganta Viggbyholmsvillor med egen brygga.

Inte underligt att mina yngre kollegor på kontoret kallar mig Blinn-Anners. Inte nog med att jag har missat Blockets upphöjning från Sveriges största loppis till ”Nya Hemnet”, där gräddan av landets fastighetsmäklare frotterar sig med ”Hus billigt vid snabb affär. Vedklyv på köpet.”. Jag hör även till dem som minns när bara ordet ”självsäljare” sände kalla kårar längs ryggarna på mäklarbranschens företrädare – båda folkvalda och självutnämnda. Att på den tiden (som ju inte är så förskräckligt länge sedan när jag väl tänker efter) föreslå att även självsäljare hade ett existensberättigande resulterade omedelbart i en fatwa från mäklarbranschens mullor. Men nu är vi där och alla verkar vara lika glada för det.

Att varje mäklarannons på Blocket även ger ökad legitimitet till självsäljarna verkar ingen bekymra sig om. Inte heller att det bakom ”Vedklyven” ibland döljer sig en fastighetsmäklare med ansvarsförsäkring och hela konkarongen. Om förmedling av bolån är förtroenderubbande – för att anknyta till förra månadens ”Avslutet” – vad är då detta?! En sak är då säkert – där jag är född kallar vi det inte för förtroendeskapande. Snarare kallar vi det för att gräva sin egen grav. I det här fallet med spadar som tillhandahålls av självsäljarens bästa vän.” Nääh, jag säger som norrlänningen – bunta ihop och slå ihjäl dom bara. En ska int vara blöt int.

P.S. För den som inte har hört talas om Blinn-Anners kan jag anbefalla följande länk.

P.P.S. På förekommen anledning måste meddelas att uttrycket "bunta ihop och slå ihjäl dom" inte ska tas bokstavligt.

Denna salva kreverade ursprungligen på www.intagsservice.se. Bli medlem och läs den hårresande fortsättningen. Vill du utnyttja våra mäklare - besök www.boonus.se

Mycket skrik för lite ull, sa mäklaren.

" Det är inte utan att jag tänker på Kjell-Olof Feldt och hans numera bevingade ord: ”Löntagarfonder är ett jävla skit. Nu har vi baxat dem ända hit.” när man ser resultatet av alla vedermödor. Efter många om och men och remissrundor togs den nya lagen i kraft. Äntligen, tänkte nog många med mig. Nu ska vi äntligen få börja tjäna pengar på förmedling av bolån, hemförsäkringar, flytthjälp och snickare och ditten och datten. Inte för att vi inte hade hållit på med det tidigare men nu skulle pengarna upp på bordet (för vidarebefordran ner i våra fickor). Inget mer hymlande och smusslande.

Nu blir det nog inte så. Höga vederbörande som har klubbat igenom lagen har beslutat att förtroende står i omvänd proportion till pengar. Vi får hemskt gärna hjälpa våra uppdragsgivare att hitta bättre bolån, elavtal eller hjälp med flytten så länge som vår ersättning är ”obetydlig”. Ett vagt begrepp förvisso men som definitivt inte inrymmer kick-backen på ett genomsnittligt bolån men däremot med råge den hundring vi kan få från Nisses Flytt & Städ. Gott så eller är den hundringen verkligen värd det arbete och det ansvar som medföljer – t ex när Nisse tappar din uppdragsgivares piano i backen? Det om något är väl förtroenderubbande.

Missförstå mig rätt. Jag har full förståelse för att konsumenten måste skyddas när han – eller hon – gör ”sitt livs största affär, för att ta till en sliten klyscha. (Vi borde kanske utlysa en tävling om en ny klyscha? Reds anmärkning.) Men, numera är ju den största affären varken med oss eller mellan köpare och säljare utan den som köparen gör med banken. Här om något finns det väl risk för ”förtroenderubbning”. Men just där ändrar den nya lagen på ingenting. Och då kan man ju fråga sig vad som egentligen var finessen. Nääh, jag säger som Kjell-Olof Feldt eller varför inte som kärringen när hon klippte grisen. ”Mycket skrik för lite ull.” Kanske räcker det till en tumme."

 Denna salva kreverade ursprungligen på www.intagsservice.se. Bli medlem och läs den hårresande fortsättningen. Vill du utnyttja våra mäklare - besök www.boonus.se